KONSTEN ATT TILLFÖRA HUNDTRÄNARTÄNKET TILL SITT ÖVRIGA LIV OCH BLI EN LYCKLIGARE MÄNNISKA

Eftersom vi har väldigt många läsare från utlandet *host,  så har camabaros skaffat sig ett översättningsverktyg. Nåväl, nu blir det i alla fall lättare om nu någon sådan råkar komma i kontakt med denna sida. Väldigt fiffigt! Vi vill såklart nå ut till hela världen ;) (utan för den skull behöva skriva inläggen på engelska, hade jag för övrigt aldrig klarat)

Testa gärna att översätta bloggen till valfritt språk, för skojskull, för att se hur det översätts ;)





KONSTEN ATT TILLFÖRA HUNDTRÄNARTÄNKET TILL SITT ÖVRIGA LIV OCH BLI EN LYCKLIGARE MÄNNISKA

Jag vill understryka hur mycket hundtränare kan ta till sina metoder till sitt vardagliga ego liv (fann ingen bättre formulering), det vill säga det liv man har utanför hunderiet (om något sådant mot förmodan skulle finnas), förstår att det är många där ute nu som rynkar på näsan och inte vet vad jag skriver om, eget liv? Utan hundar? Vad menar hon? Jag ska naturligtvis förklara mig...

Ta det här med hemmasysslor, av den tråkigare varianten såsom dammsugning, diskning, plockning, tvätt, tvättvikning, rengöra kylskåpet osv. Själv är  jag en person som tagit väll tillvara på utrycket "helldre lite damm i hörnen än ett rent helvete".

hade det här handlat om hundträning hade man satt sig ner och funderat, försökt skriva kriterieplaner, kanske tänkt ut den bästa motivationen, man vill ha glada hundar som gärna tar sig an en uppgift och tacksamt kastar sig på belöningen, eller hur? Varför inte tänka på samma sätt när det gäller en själv?

Sagt och gjort, jag började med att hitta en positiv förstärkare, vilket i detta fallet blev en ljudbok "sagan om ringen". Först har jag lyssnat på ljudboken utan att göra ngt, ev målat lite. Ju mer man kommer in i boken desto mer förstärkande blir den.

När jag hyste riktigt varma känslor för min ljudbok och sett till att den var en positiv upplevelse så började jag att enbart sätta på den när det var dags att laga mat, diska, och städa i allmänhet, men framförallt att diska. Detta ledde snabbt till (och utan att jag riktigt märkte det) att Diskningen blev en slags betingad förstärkare. en dag upptäckte jag att jag satt och längtade till mina hemsysslor, vilket i princip aldrig hänt tidigare. Diskningen blev positivare och positivare, jag började upptäcka hur skönt det varma vattnet värmde frysna händer och matlagningen fick gärna bli mer avancerad för att få lyssna lite längre på ljudboken.

Detta gör att man blir gladare, piggare och mer tillfredställd, vilket i sin tur leder till mer ork att träna hundarna ;)

Tränat hund, det har vi gjort idag, Duni har lärt sig handtarget och Elviras utveckling angående grundpositionen har ÄNTLIGEN satt sig (peppar, peppar).

Det har blivit lite lös / inkallningsträning senast, då jag oftast inte hinner med en skogspromenad och drag på samma dag. Men idag fick huskiesarna springa fritt och jag körde den sedvanliga träningen, att vända och gå åt andra hållet när hunden kommer kutande en bit bakom, mot mig. Eftersom det kryllar av rådjur omkring Gävle och det har varit lite lösträning med Elvira så valde jag att ha långlina på, iof släpandes på marken, men känns säkrare ändå, för den tösen har jaktinstinkt som heter duga.

Tog ett tag, men tillslut sökte hon kontakt med mig efter några vändningar. På väg hem, inne i bilen upptäckte jag två rådjur som stod och stirrade bara några meter ifrån där vi hade varit, så då tycket jag faktist att hundarna var RIKTIGT duktiga. Dessa rådjur, blir matade och finns Överallt, inte kul, inte kul alls!!!

Vägde Elvira hos Distriktsveterinären --->  18.50 kg visade vågen,  hade velat få upp henne i vikt men det är inte det lättaste. Hon är i bra form, vältränad och deffad, men ändå, lite vinterhull skulle inte skada!









Ha det //A




Kommentarer

Dela gärna din åsikt eller lämna ett tassavtryck, alla kommentarer kommer besvaras här på bloggen!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0