Det var VÄLDIGT nära att en Pyreneerhund skulle flytta hem till oss, och Spinone har jag alltid haft ett gott öga för...

Hösten är här och dvärgbjörkarna sveper in sig i färggranna höstkappor i gula, röda och bruna nyanser medan de huttrar i nordavinden. Rävungarna efter vägarna har vuxit men är fortfarande lika nyfikna, har varit med om att de springer efter bilen tillåme. Ugglor ser man varje dag, ett uggleår som detta har jag aldrig varit med om, stora vita, små gråa, de flyger just ovanför ens huvud, eller framför bilen, de sitter mitt på vägen så man får stanna, helt otroligt.  Det vilda djurlivet frodas i år och det börjar nog med den nedre delen av kedjan, gnagare!

Satt och läste lite ur min gamla blogg igår, där hade jag bla skrivit ett långt inlägg om varför och hur jag blev intresserad av de raser jag har, tänkte faktist klippa ut och klistra in här men hittade det inte idag.

Reflekterar iaf över att vi haft Curly Coated Retriever sedan 1998, alltså 13 års erfarenhet av rasen, Siberian husky har jag varit mycket intresserad av hela mitt liv och har alltid vetat att det varit en av mina raser jag vill satsa på. Podenco Ibicenco, det var tidigt jag fick upp ögonen för denna ras, kanske var 13-14 år, sedan läste jag allt jag kom åt och blev helt fascinerad, tog dock många år innan jag införskaffade min första Podenco, likaså min första Siberian, kände mig aldrig som någon nybörjare av dessa raser iaf, inte erfaren, men allt var så naturligt, hade ju fokuserat på dem så länge, uppsökte alltid Siberian husky ringen, i början var det knappt någon Sibbe som ställdes ut, Anna med Elviras morfar var många gånger de enda, vad jag minns, vad jag minns.... Podencosar fanns väll knappt i Sverige, Sinsline hundar, men de såg jag aldrig. har dock hittat gamla bilder från utställningar i Norge där jag nog fått med en å annan Rosenhillare =) 

Innan Curlyn kom hem till oss, hade vi kontakt med uppfödare av Spinone samt Pyreneerhund, ödet ville annorlunda. Nåväl, har nog tagit upp det här förr, men är trevligt att tänka tillbaks. 


En filmsnutt, en Curly och en Siberian...

 


/A

SommarPodenco...

 

Podencosar är avlade till att jaga ifatt och apportera bytet/fångsten till föraren (kanin, hare, typ rådjur etc). De biter antingen ihjäl djuret eller apporterar det levande varav föraren får ta ihjäl det. Belöningen är vatten som föraren erbjuder. Man använder ett gäng Podencosar vid jakttillfällena varav de flesta består av tikar, oftast är bara en hane med i jakten då de annars betraktas som bråkstakar.

Denna jaktform är INTE tillåten i Sverige men i hemlandet Spanien används Podencosar flitigt för ändamålet. Podencoägare i Sverige/Norden får därför hitta på andra aktiviteter för att Podencon ska få utlopp för sina intressen, att få springa efter och apportera en tennisboll till föraren är så nära Podencons ursprungliga ändamål jag har kommit på (byter man ut tennisbollen mot en kanindummie, eller död kanin/fågel blir det ännu mer likt den riktiga jakten, dummiekastare rekomenderas då). Lure coursing är ett annat sätt att aktivera Podencon på.

Rimset har lärt sig apportera genom klickerträning, att ge föremål till förarens hand finns inte naturligt hos ngn hund. Tvångsapportering förekommer inte i vår värld, all träning är och ska vara positiv.

Rimset kommer direkt från Spanska jaktlinjer.


//A


Godissök...

 

/Anna


Beröringar har hypnotisk effekt på djur, ngt som koppelryck INTE har!!!!!


Har kommit igång lite med träningen igen, just nu shejpar vi "BACKA" jag och Elvira, vi kör även mycket ur SKL-metoden. "Släpp kontrollen lös"

Vi börjar varje träning med passiv uppmärksamhet - masage, TTouch eller aktiv uppmärksamhet - ex burleken.



Masage eller Tellington Touch (utvecklat av djurexperten Linda Tellington )

 



Elvira lägs ner på sin fäll (som jag tar med på de olika platserna jag tränar, ex COOP- parkeringen, bruks etc) , i boken "släpp kontrollen lös" finns en fin beskrivning på masage/healing för hunden, brukar kombinera olika metoder med känslan över vad som känns rätt för tillfället och vad Elvira behöver just då. Såhär kan det gå till:

1, Jag lägger Elvira mjukt ner på fällen och sätter mig stadigt bredvid henne på marken och slappnar av. (håller ev i hennes halsband beroende om hon har spring i benen eller blir mkt nyfiken på allt runtomkring.

2, Börjar att masera öronen, gör så kallade TTouch cirklar, eftersom det finns akupresspunkter i öronen för hela hundens kropp, är detta en ytterst bra start, om eller när Elvira håller andan, berömmer jag henne. har hunden kuperade öron, maserar man där öronen skulle varit.

3, pratar lungnande med Elvira eller den hund jag nu maserar, använder ord/meningar som jag senare kan ha för att lugna hunden vid stressade situationer, mkt effektivt. Man kan göra tvärtom, säga ett speciellt ord när hunden är riktigt glad och sedan använda detta ord för att liva upp hunden, enkelt och effektivt koncept ;) 

4, fortsätter att masera käkmuskelaturen med försiktigt tryckande, cirklande rörelser, håller hin andan, får hon beröm.

5, vidrör och smeker olika delar av ansiktet (som Elvira anser vara behagligt och skönt)

6, Forts mot ryggen och drar händerna från halsen till slutet av ryggen och ut mot svansen, i cirklande eller långa mjuka rörelser. Rör svansen åt olika håll försiktigt.

7, går från ryggen mot benen, och maserar låren med cirklande rörelser.

8, Trycker och cirklar på varje tå.

9, När både jag och Elvira är lugna så blundar jag och tänker på första gången jag såg henne.

10, håller båda händerna på henne fortfarande

11, Tänker på något hon gjort som fått mig att skratta och sedan på ngt tillfälle då jag blivit stolt över henne. Detta ber Leslie sina kursdeltagare göra på sina kurser och jag tyckte det var fint. Leslies sätt att se hundarna går för övrigt helt rätt in i mitt sätt att vilja ha och arbeta med dessa underbara varelser.

Gör man detta hemma kan man sätta på lugn musik, tända ljus och släcka lampan ;)

Läs om TTouch på Svenska 

SEDAN, börjar vi träningen, älskar boken "Släpp kontrollen lös - trygghetoch självkontroll fär din hund", tränar blandannat utifrån dess kursmaterial just nu, men har träningar bortsett från den boken åxå såklart.

 
Curly Coated Retrievertiken "Fyra" vid Trollsjön...

// Anna

Dagsvandring till Trollsjön och Cornish...


För några dagar sedan gick vi till Trollsjön, jag och två av hundarna (Fyra och Elvira). Trevligt trots regn och dimma, hade faktist hoppats på regn för att få testa mina nya regnkläder. Har äntligen införskaffat ett par haglöfs LIM PANT, rekomenderar helt klart dessa byxor. Det viktigaste med regnjackor är förutom att hålla en torr att det finns ventilering, dvs nån slags dragkedja att öppna för att få in luft. Därför föll valet på en ngt för stor Fjällräven jacka. Jag föredrar herrmodeller i de flesta typer av kläder, omän storlekarna ofta blir ett problem, nåväl, hittade en S-jacka med ventilering, ngt stor, väldigt långa ärmar, men helldre det än dammodeller med konstig midja, korta och konstiga. Hur som hellst, tog några bilder trots dåligt ljus. Får se vart nästa vandring/naturupplevelse leder, förslag?

Trollsjön / Rissajaure
"Rissajaure
(ungefärlig översättning Sjön som glimmar som eld) eller Trollsjön, nordsamiska Rissájávri, är en klarvattensjö och steril fjällsjö i Kiruna kommun i Lappland och Sveriges klaraste och renaste sjö med ett siktdjup ända ned till botten på 36 meter. Siktdjupet är troligen större men eftersom sjön inte är djupare kan det inte bekräftas. Rissajaure är belägen 815 meter över havet, längst in i dalgången Kärkevagge vid foten av Låktatjåkka och Vassejietnja, uppdämd av en hög vall av stora stenblock. Sjöns utlopp är underjordiskt och mynnar ut under stenblocken på andra sidan vallen och bildar bäcken Kärkejokk, som fortsätter ned genom dalen.

Rissajaure består av smältvatten från de omgivande glaciärerna. Sjön är isbelagd en bra bit in på sommaren och är endast isfri i tre månader." (Wikipedia)



 

 

 

 

 

 

/Anna


Chickencamp i Puoltsa...


Fjäderfän av alla de slag är väldigt roliga och speciella djur, var fågel på sitt sätt. De är spännande att titta på för varenda beteendeintresserad och de kan dessutom bli väldigt sociala och kan tränas med positiv förstärkning. Men det är inte bara därför 17 kycklingar har flyttat till Puoltsa.

Att få tillgång till ägg av höns som man vet har det bra känns underbart. Raserna som flyttat hit är Silkes och Dvärgkochin. Till våren kanske fågelbeståndet ökar med kalkon, anka och andra hönsraser, har kikat på blandannat Brahma.

Vissa höns kommer naturligtvis klickas in, att träna sin timing inom hundträning gör man som bekant bäst med höns ;) Så alla som vill förbättra sin timing, det är bara att komma på chickencamp i Puoltsa =P

(Tack Anette och Jeanette för de fina kycklingarna)


Ett exemplar Silkeshöna, vit

(Bildens hemvistelse)


/ A


Elviras certifikat på hd ed avläsningen har kommit med posten, ytterst spännande att öppna sådant typ av brev, mycket står som på spel...

Jaha, då har Elviras röntgenbilder återigen lästs av efter omtagning i Ånäset. Både armbågar och höftleder kollas på kennelns hundar, speciellt om tankar om vidare avel finns. På arbetande hundar och draghundar känns det extra viktigt. Hur mycket man kan lita på resultatet finns det dock delade meningar om, samma hund kan få många olika svar har det visat sig efter studier. Men som hundägare får man göra vad man kan och hoppas att forskningen går frammåt för att få fram mer exakta svar. Våra Siberians ska ha HD grad A eller B för att få användas i avel.

Hund: Chiliway's Elara
Ras: Siberian Husky
Avläsare: Jessica Ingman
Höftledsdysplasi: HD GRAD A
Armbågsledsdysplasi: ED 0 



FÖRKLARING HD:
A = normala höftleder grad A
B = normala höftleder grad B
C = lindrig dysplasi
D = måttlig dysplasi
E = höggradig dysplasi

FÖRKLARING ED:
0 = utan anmärkning
1 = lindriga benpålagringar
2 = måttliga benpålagringar
3 = kraftiga benpålagringar

"För ägarens skull och för att undvika att hundar felaktigt klassas som dysplastiska (fel på leden) är därför målsättningen att i tveksamma fall hellre fria än fälla." / SKK 
 

 
Bilden har inget med texten att göra, Elvira har fått bröd och mosar först ner den i min sko, varav hon ändå bestämmer sig att äta den så hon tar upp brödbiten igen men äter som ändå halvt i skon, övriga komentarer känns överdrivna, bilden talar för sig själv =/ ;) 

// A


RSS 2.0