Camabaros blogg

Från i sommras...när jag, Pia och Åsa var ute med vovv....

FOTOGRAF: Pia Fors, hon är duktig hon :)


jag å mina vovv


Casper & Fyra


Keron


Keron & Fyra, Minja i bakgrunden


Keron & Åsas schäfer


Allihopa tillsammans...

Var ett tag sen jag skrev, är en sådan period nu...Har i alla fall några nya bilder, men just det ja -de är ju i kameran hemma :S Passa på att uppdatera vad min flock sysslat med senaste tiden på min fikapaus, ingen att umgås med här...resten har komp.

¤ Jaktträning för fyra, matte satte ribban för högt. Skärpning! Jakttränat lite då och då, Fyra känns mycket mer mogen, introduserat tre-vägs dirrigering -alltså när det finns en till höger, en till vänster och en frammåt. Keron är en obotlig explosionsgubbe..haha...Men det är härligt att köra supersvåra saker med honom, linjetag över kullar, ner i dalar...Han är oslagbar på många sätt!

¤ Hälsat på moster som fyllt 65 år, hela flocken med -bra träning på att uppföra sig när man är på besök. Gick bra...de fick ligga stilla ett bra tag, sedan gå och kika lite. Bra för Fyra att få träffa "gubbar" (Tore, mosters sambo), hon charmade honom såklart. Fyra är ganska ointresserad av människor, när hon väl ska integrera med dem så viftar hon på hela rumpan och ser så söööt ut hon någonsin kan -fjäskar helt enkelt för att hon vill visa hur oootroligt ödmjuk hon är...ingen får någonson missförstå henne, de ska verkligen förstå att hon kommer i fredliga avsikter! Keron får ta smällen hemma...hon kan vara sååå elak mot honom...han ser helt hunsad ut och piiiper när hon är för hårdhänt..matte sätter stopp för denna tortyr...tro inget annat ;)

Hon är lugn och trygg när hon träffar okända hundar...som när lösa hundar kommer fram till henne på stan...hon är ödmjuk och står alldeles stilla, nosar och utstrålar harmoni :)

¤ Matte har prommat stan med Fyra då och då...ensam med henne. Lugn vid min sida, söker kontakt...Jag försöker vara likadan mot mina vovv HELA TIDEN som jag är när jag går på stan med totta. För det är ju mitt beteende som formar hennes...och just den situationen känns så harmonisk, positiv och lugn. Går frammåt....Det är så jag oftast tänker, som matte..och som människa....Jag analyserar och tänker efter när det (vad det än gäller) FUNGERAR...och försöker föra över det till de övriga situationerna....

¤ Jag och curlisarna var ute på skogspromm med Anneli och hennes två labradorer som hon tar hand om just nu. Äldre tikar, perfekt socialiseringsträning för mina vovv. Lillin fick stanna hemma, ville ge Keron och Fyra chans att själva möta de nya vännerna. Gick bra...den bästa erfarenheten var när en av labbarna gjorde små mini-utfall mot Keron (som var på väg till sin matte...tillika jag.)...lite hopp och halvosäkra skall...(Många hundar missförstår curlisarnas ibland till synes burdusa framfart...vilket gör dem osäkra...vilket i sin tur gör curlisarna osäkra..osv...dessutom är curlisar svåra att läsa av för andra hundar eftersom deras päls ligger likadant hela tiden - andra hundar ser inte om de reser ragg eller vad som sker) Keron såg för ett ögonblick förskräckt ut..men sansade sig fort och ignonerade detta "falska hot"...han fortsatte till mig....och sa med entusiasm: "HON SKREK MASSA...MEN JAG FÖRSTOD ATT DET INTE VA FARLIGT...SÅÅÅÅG DU??" Det är just det, min gubbe är så osäker...men detta gjorde att han växte, som den stolta curlie han är! :)

Fyra ville gärna vara med mig, men hon hade stor respekt för de äldre damerna...här fick jag chansen att visa Fyra att jag bemästrar situationer med andra hundar och att hon kan lita på mig när jag ber henne komma och vara vid min sida...När jag gjorde det så kom labbarna skuttande direkt för att de trodde att det var godis på gång....Och jag bara motade bort dem...Fyra blev impad....och hon lärde sig ytterligare att matte ser till att hon känner sig trygg!

¤Matte har beundrat Fyra senaste tiden då hon fått tillbaka sin mjuka och tjocka päls...dessutom är hon sååå vacker...Hon tittar väldigt mycket tv. Mannen som talar med hundar är en favorit, hon brukar titta hela programmet...Dessutom har hon en försmak för programm om kattdjur -tigrar och lodjursprogramm! Matte har många gånger fått avbryta att se ett programm efter att jag råkat flippa till ett kattdjusprogramm under pausen. Jaha...då är det bara att titta på det i stället. Fyra ligger i soffan och tittar intresserat...nångång försöker hon ge djuren en puss genom rutan....och en gång stod hon nära tv:n och följde de skenande antiloperna..från ena sidan till den andra...-och sen tittade hon bakom tv:n... "VAR TOG DE VÄÄÄGEN??..MIIIIITTEE..?"

¤ Jag gillar verkligen Cesar Millan, absolut inte allt han gör...Men hans tankesätt....Jag lär mig så mycket om mig själv och mitt mattskap....Jag missar inte ett programm...Och jag har nu konstaterat en sak: Jag har inte alltid varit lugn och bestämmd som man ska vara....Utan jag har ibland bara varit bestämmd...vilket alls inte gagnar flocken. Jag arbetar på mitt lugn....utan att släppa bestämdheten...Släpper jag den, som jag skulle vilja beskriva som att visa gränser på ett lugnt sätt...men verkligen mena det(energin och kroppsspråket)... INNAN hunden gått över den...Om jag tappar min "bestämdhet" för en stund så tar tex Fyra och överskrider den fort (den gräns jag någonstans tror att HON vet finns...fast jag inte visat den..?!)...vilket resulterar i att jag blir arg...även om jag inte gör något med min ilska så känner Fyra den...och det är en känsla som pekar på SVAGHET hos mig...i Fyras värld...Så då blir hon bara mer orolig och energisk i sitt gränsöverskridande.

Alltså , när jag tappar min bestämdhet -Fyra upplever det då som att matte när som helst kan bli en otrygg ledare (å då måsste ju hon ta över, någon måsste leda packen)...utan att hon kan räkna ut när.....en obehaglig situation. Så därför ska jag gör allt i min makt för att alltid vara LUGN och BESTÄMD.......................och även leda mina vovv till härliga äventyr och frollicar i träden :)

Annars känner vi lugnet, myser i soffan på kvällarna...och bara njuter av varandras sällskap...!

"All you need is love" (Beatles)

//Veronica

Igår borrade jag upp hyllor, känner mig avsevärt stolt över den förmågan, att kunna borra är guld värt. Jag och Sanna besökte "Jennys hund och katt" i valbo, jag spanade in en användbar trimmväska som var för dyr för sånna som mig, Sanna köpte hundben till foxarna, ibland önskar man att man hade haft intresse för en liten mindre ras, allt skulle bli sååååå mycket billigare. Men nu är det som det är....  å tur är väll det iof.... 

I dag blir det lydnadsträning med hundarna och även en ridtur på Fritzen om allt går som planerat......

HA DET / Anna

Så är det och så blir det!

dagen började med stallet, jag, Tuva och Fritz gick ut med repgrimman och tränade, jag red även lite. Efter att ha gett Fritzen mat och mockat å pratat hästavel med A begav sig jag och hundarna ut till skogen, till ett ställe som jag sett kanatreller på då jag ridit där tidigare, fick ihop en hel bajspåse med gula kantareller, dom gav jag till Linda och martin och jag hoppas dom tillagar dessa så dom inte går till spillo, efter varje plockad kantarell tackar jag naturen för denna underbara gåva, det bör man göra!!!! 

När vi skulle åka hem hoppade Tuva glatt in i bilen, Rimset däremot stod och nosade, jag ropar bara engång sedan åker jag utan honom, detta är både bra och dåligt, det dåliga är att han tycks gilla att springa bakom bilen, det bra är att han trots det inte vill bli lämnad, så jag stannade igen ropade och öppnade bakluckan, han kom, men stannade och nosade, jag åkte iväg igen, tredje gången.... och då var han härligt avsprungen som han älskar att vara..... gick det väll vägen vågar jag påstå!

Väl hemma fick hundarna sin nya hundmat för första gången! Bilder säger mer än tusen ord: 








Hundarna ligger nöjt och snarkar högt, det värmer en mattes lilla hjärta må jag då säga, nöjda hundar >> nöjd matte!

/// Anna

Jo visst........ fattig är man och det går för visso ingen nöd på mig, går ingen nöd på fru och herr jyck heller. Imorgon/idag se det som man vill, ska vi till Valbos djuraffär som ruinerar mig lätt om jag inte tänker mig för både en och två gånger. jennys hund och katt       >>>>> SE HÄR <<<<<<    har nämligen fått in KLASS frysfoder, som jag tänkte testa att servera åt jyckarna i fråga, sen får det utvärderas som den sedvanliga principen och som sig bör!    

ha det !!!//// Anna och jyckarna



 

......Jo tack, bara bra!

Två återgångsspår varav ena gick genom vatten, båda hade legat 24 timmar, jag kunde inte vara nöjdare, fast Rimsets glädje över de funna klövana fick mig att dra på mungipan än lite mer ;) Stolt bärde han klövenääända till bilen med stolt blick och sträckt hals, det är det som kallas lycka! 

I går gick jag ut med Fritz och hans repgrimma och tränade NH, gick super det med, han är så klok den hästen. Tuva och  Borderterriern (minns ej namnet. tjohhooo eller nått) följde glatt med som ivriga åskådare, om än ngt avundsjuka. På gården finns även en Springer Spanieltik,alla hundarna kommer bra överrens (peppar, peppar) vilket känns skönt.

Jag trivs avsevärt bra ute på landet i Glamsen, så jag har tagit med koner dit så jag kan träna lydnad med hundarna när jag är där, spårsele och spårlinan, samt lite annat smått å gått har jag packat i bilen, på så sätt kan jag växla mellan häst och hundträning/aktivitet och får tillbringa mer tid ute på landet. Söker fortfarande ett litet torp att hyra strax utanför Gävle, det ser dock svart ut på Blocket så jag får hållas ett tag till.

Igår lade vi två återgångsspår som ska spåras idag, båda med blod, så vid halv fem bär det iväg till spårskogen. För övrigt är vi mycket lyckliga, att ha skaffat en rid/sköthäst har fått mig att lysa. Ett jobb och framtidsutsikter är inte skam det heller!

Energin är på topp för en sån som jag och aktivitetsglädjen får mig att sprudla!!!!

Jobbet har fått mig att komma ut från en dvala jag länge befunnit mig i, jaha, är det såhär man beteer sig bland folk =) och att prata i telefonen som jag tidigare AVSKYTT har jag klarat av mer och mer, för i mitt arbete blir det massa telefonsamtal och där MÅSTE man svara om en kolega  ringer, eller för den delen om man måste ringa upp en klient! 

Träningen med Fritz går frammåt, jag hoppas få ut honom på tävlingsspåret snart, han är för övrigt den Svenskfödda avkomman efter Tandtroll som gått bäst och travat in mest med pengar, just nu är det dressyr, dressyr , dressyr och NH som jag och Fritz sysslar med, men med tiden kommer även jag sätta mig på en sulkie och kanske tar man travlicens längre fram ;) Som sagt min inspiration är på topp!

På tal om det, på ridturerna med Fritz blir suget bara större och större efter mitt efterlängtade hundspann, vägarna i glamsen är som gjorda för barmarksträning, och drag, det är just det som är min passion inom hundsporten, så att vänta på en Siberian Husky valp är inte lätt vägar jag påstå, suget är enormt, som tur är har jag min Podencokille som jag kör nordiskt med.

Jag hoppas på mer snö i Gävle i år, men anar en vinter utan vitt =(  

FÖR ÖVRIGT KÄRA VÄNNER........ vänta er inga julklappar i år, jag har tyvärr inte råd, så det enda jag glatt kommer dela ut är oljemålningar jag suttit och knåpat på under höst/vinterkvällar....... vem vet, en dag kanske dom åxå blir värda en förmögenhet =P Om mina drömmar besannas ;)

ha det / konstnärlig hundförare tillika matte anna

(till sist vinterbilder, håll tummarna alla, över att vi får en vit snörik vinter)

Som en vårdag i November

Vi skulle bege oss ut, jag Tuva och Fritz för en härlig ridtur på nya marker och roliga övningar och aha upplevelser för oskolade Fritz.

"Nääääeeeeiiijjjjj ,,,,, jag stannar" säger Tuva och står stadigt med alla tassarna på marken på gårdsplan, "kom Tuva, koom" ropar jag förgäves, hon vill INTE och går in i ladan och jag låter henne stanna på gården om hon så gärna vill det!
Rimset sitter fast i en lång lina, honom vill jag inte börja ta med på ridturer än.

När jag kom tillbaks efter nån timme stod hundarna inne i stallet och väntade på mig, A hade satt ner bädden åt Tuva som för övrigt blev överlycklig över att jag och Fritz kom hem, och skällde av glädje =)

Jag hade tagit med mig blod och spårlina/sele och tanken var att lägga spår,men det hann bli mörkt så det sket sig, får ta det imorgon.

Jag och Rimset var och hällsade på min nyfunna vän som jag träffat på jobbet, han är ca: 95 år, har tävlat skydds med sina Dobberman i sin ungdom, han har även haft hästar på lösdrift, dom kom bara han visslade, en klok gammal man som Rimset blev kär i =) jag parkerade bilen där inför min och hundarnas skogstur.

Jag behöver nya ridbyxor, har dock inte råd men skulle kännas bra att ha dom innan ridkursen nästa Fredag, denna gång inte helskodda som jag har nu, dom jag har nu är såååå nötta och gammla och  ger mig dessutom skavsår =/

Hundarna sover, jag jobbar imorgon, ha det bra

På Torsdag fick Tuva vara med på ridtur med Fritz, det gick bra, på Fredag red jag och Rickard ut, jag på Nova och R på Fritz. Idag ska jag lägga viltspår med nötblod och återgång åt hundarna, extra roligt är att Sanna och Agneta har börjat spåra mer med sina foxar, super, då har jag tillgång till spårläggare och spårkamrater ;) Jag och Fritz och Tuva fick närkontakt med en älg på vår ridtur under Torsdagen, vi ser ofta skogsfåglar, rådjur och liknande.... men älg är ngt extra kul att skåda! För övrigt kommer jag satsa på att ta jägarexamen i vinter, om inte annat för att kunna använda startpistol............ ha det/// matte anna

Torsdag, en sällsam och regnig dag som började med ett litet gräl, säger någon något elakt om mig skiter jag i det fullständigt, men när man ger sig på mina hundar, då kan jag förvandlas till en ängel med dolda horn, idag var så fallet. Varför?

Vi klev upp kvart över sex för att köra husse till jobbet, hundarna fick en morgonrastning, Rimset kissade mot en vägg och allt var frid och fröjd, TILLS en surkärring dök upp i sin tomt och påstod att man INTE får rasta hundarna här, utan det är minsan rastgårdarna till för, det var mörkt ute ännu och hundarna blev rädda över hennes plötsliga attack och varnade mig med skall (SURKÄRRING GÖR INTRÅNG MATTE, SEEE UPP, SE UPP).

Ta det lungt sa jag åt både hundarna och kärringen i fråga, hundarna lydde mig men inte kärringen, hon fortsatte anklaga mig och mina hundar och jag kände hur tålamodet började tryta i mig.

- För det första sa jag, är rastgårdarna INTE till för ngt annat än att man ska kunna gå släppa lös sina hundar där, för det andra har hundarna LIKA stor rätt som dig att vara vart dom vill, så det finns ingen som hellst lag vart man får och INTE får rasta sina hundar bara man plockar upp, föreskrifter KAN HÄNDA, men lag, ABSOLUT INTE!

Kärringen drog sig undan, jag och hundarna kände en viss irritation över dessa människor som tror dom äger världen, och all min energi gick åt till att fokusera på nuet och släppa den negativa energin hon utstrålade över till mig utan ngn som hellst hänsyn över om jag ville eller inte ville ta emot den!

DET VAR DET!!!!

...........

Då Rimset och Husse Rickard kan ha svårt med kommunikationen och ofta missförstår varandras språk vilket leder till ängslan och osäkerhet hos dom båda, så har vi på mitt insiativ påbörjat ett hjälpprogram till dem båda. Vi börjar med att Rickard ska ignorera Rimset i några dagar, ja, hellst två veckor. han ska varken titta på honom, prata med han, ge han mat/godis, han ska fokusera på att helt ignorera.

Detta är steg ett, steg två kommer handla om Rickard, jag kommer lära honom hur han ska betee sig, använda sin röst och sitt kroppspråk, jag kommer även lära honom att läsa av Rimset.

Ett stort problem dom två har är kramandet, Rickard vill gärna kramas med Rimset, han närmar sig utan varning uppifrån med utsträckta armar och stirrande blick och ger hotande signaler, Rimset i sin tur ger massor av lugnande signaler men Rickard kan inte läsa av detta utan kramar honom med hela kroppen, vilket Rimset tycker är obehagligt vid vissa tillfällen då han känner sig hotad.

Rimset kan även ha svårt att lita på Rickard, då Rickard kan vara väldigt oförutsägbar och använder konstiga signaler, dom vet helt enkelt inte vart dom har varandra.

Jag har naturligtvis försökt lägga mig i, men det har gått sådär, men nu hoppas jag att Rickard lyssnar och gör som jag säger då pojkarna faktist älskar varandra trots sina relationsproblem. Rickard har aldrig hållt på med hundar innan han träffade mig så det är inte alls lätt för honom, och eftersom Rimset är mycket signalkänslig Podenco så blir det till att lära upp Rickard, för det är det allt handlar om!

..................................

Idag tar jag fram nötblod från frysen, ska lägga spår imorgon är det tänkt, dessutom måste jag beställa hundmat idag då den håller på att ta slut. Sedan blir det NH - träning med Fritzen lite senare, samt dragtur på barmark med Rimset, läängtar sååååååååå mycket efter fler draghundar.

Jag har även bestämt mig över att starta eget företag i sidan om, ska höra mig för om mer info om detta, har såå många ideer och inspiration.

Igår fick Dumboråttan bada, ja, det var allt............. 

ha det!



Rickard och Rimset  ser ni på bilderna =)

/// Anna och flocken i Gävle

Visst är det konstigt hur vissa eurovisionlåtar liksom fastnar..."Every song is a cry for love" med Brian Kennedy är en sådan! Vet inte varför...han sjöng för Irland 2006...och fortfarande går jag och nynnar på den...trots att jag aldrig lyssnar på den. Nu får den verka som bakgrundsmusik när jag arbetar :)

I dag har jag bytt till vinterdäck...från v i n t e r d ä c k ...haha...glömde att jag har "allround", dubbfria..så bilen har fått stå, i onödan. Nåväl, är ändå grym skillnad med dubbar!

Mina vovvar mår bra, kaninen också...Jag är inne i en riktigt "nykär" period...kan liksom inte sluta titta, beundra och le åt mina tre olika individer. Fyra har kommit ur sin "dominansperiod"...hon är mycket lugnare och bara sådär laaagomt trotsig :) Hade social träning på stan med tottan här en dag..vovvar, människor och allmänt mycket rörelse. Hon var så lugn och sökte min kontakt. Är verkligen stor skillnad när man går ensam med henne...såklart! Men vi gör stora framsteg som flock på våra prommar också...Keron har ju ångest vid hundmöten (tack vare mig)..vilket påverkar de andra, eller mest Fyra. Men nu kan vi möta stora hundar med fem meters mellanrum...och här om dan mötte vi en liiiten efter en gångstig, och det gick jättebra :) Det är inte lätt när det är tre hundar man ska ha lugna vid sidan...man måsste liksom vara otroligt fokuserad -de vet exakt när matte inte är med... ;)

Träning... Jag och Fyra kör stoppsignal + stadga rätt ofta, nästan varje promm...Och linjetag blir det också i stort sett varje dag. Vilket i sin tur ger massa tillfällen till närsökssignalsträning. Är så enkelt att lämna något som de sedan skickas tillbaka till (en och en)..Lillin apporterar för fullt...Och vid sidan gående är ju också en vardaglig ingrediens. Vi har börjat använda ordet "HÄR" när det inte är någon jakt på gång...när jag liksom bara vill att de ska hålla sig vid sidan utan att jag arbetar dessto mer med kontakten. Kör även "SAKTA" mindre sträckor, där ska hunden vara mer koncentrerad och ha bättre kontakt...då ger jag också mer belöning. Belöningen kan vara berömm, godis eller den störta belöningen av dem alla -FÅ APPORTERA!


Bilder från i våras...







//Veronica, Lillfrida, Keron, Fyra & Milton