Man ser tydligare vad det kan ha berott på och man kan sätta ihop 1+1, därav få en helhetsbild över sig själv som tränare och bättra sig även inom andra träningssituationer etc...
Snapphanar och feminina tikar ;)
Jag är en trägen feminist som visserligen blir motarbetad av hela samhället, faktist även av vissa i min närmaste omgivning, av okunskap helt klart. Ta bara det här med att jag faktist inte rakar varken ben, armar, under armarna osv, det har jag fått många upprörda kommentarer på och att en av det kvinnliga könet inte gör det är rent utav äckligt, opassande och smutsigt. Att detta inte handlar ett dugg om feminism eller kön för mig utan om ett alternativt/naturligt/miljömedvetet sätt att behandla/vårda sin kropp skiter folk i fullständigt i, feminismen har gåttt överstyr påpekar vissa och tycks inte höra mig när jag kvittrar fram att detta inte handlar om det, fast i just DET ögonblicket blir det en fråga om kön, eftersom människor helt klart gör skillnad mellan om en man inte rakar sig, eller en av det motsatta könet inte gör det, varför spelar ingen roll, det ÄR SKANDAL och jag orkar inte ta kampen igen, jag känner bara hur tårarna sakta vill pressa sig fram för att jag av en sådan anledning blir påhoppad, för att det anses fult att vilja och sträva efter att leva naturligt, eller? För att jag plötsligt inte passar in i ramen!
Jag tycker genus och kön är mkt intressant, hur blir en liten flicka (prinsessa) vs en grabb (prins) behandlad och hur påverkar detta deras liv?
Varför tar jag nu upp detta kan man fråga sig, jo jag funderar nämligen om vi människor gör skillnad på hundar beroende på deras kön? Om vi gör det, är det den rätta vägen att gå? Kan en hanig hanhund delvis ha fått detta beteende pågrund av dess uppfostran. När man klappar en hane, Tar man i lite hårdare då, utan att tänka på det? Är det mer tabu om en tik juckar på en annan tik eller om en hanhund gör det?
Finns det en inbyggd rädsla för hanhundsagressivitet som leder till att man inte vågar låta sin hanhund socialisera sig i samma grad som man skulle låta en tik göra vilket i sin tur leder till att många hanhundar blir mer ängsliga och nervösa vilket misstolkas till att de är testosteronhannar med mycket dominans i sig (typiskt hanhundsbeteende/hanhundsproblem).
På utställningar, tittar domarna för mycket på maskulint vs feminint, premieras övermaskulina hundar med för hög halt testosteron i sig för att våran kultur gör för stor skillnad på kön i allmänhet? Samt, premieras tikar som eg är för blyga för att detta ses som ngt feminint och överseende just för att de är tikar.
Om vi gör skillnad, börjar detta redan i valplådan, hur vi pratar med valparna, hanterar dem osv...
Ställer vi högre krav på att våra tikar ska vara mognare och på så sätt ställer för tidiga, för höga krav på dem, förstärker vi deras passivitet mer, förstärker vi när hanarna är påhittighet och har lekglädje i större utsträckning än vi gör med tikar?
Skyller vi de flesta problem vi får med hanhundar på just hans testosteron? Bör vi göra det?
Hur stor social skillnad är det låt oss säga hos Hyenorna på tal om kön. Hos vargarna, kan man se klart och tydligt hos de individer (som då inte betraktas som alfaparet), vilka kön de har, eller behandlas alla på samma sätt, utför de lika arbete, ser hanarna mer maskulina ut och framförallt, blir de uppfostrade på olika sätt och beteer sig en hane mer hanigt i våra ögon mätt. Är det oftast inte så? Är det så i en hundflock, och varför isåfall? Är det stor rasskillnad?
Sätter människan för stor, eller feltolkar vikten av könsprägel i sitt avelsarbete?
Är det av största vikt att göra stor skillnad på tik och hanhund i träning, avel, arbete, färdigheter osv...?
Jag tänker inte komma med några påståenden, har inga svar, i vissa frågor har jag en uppfattning, men tänker inte ta upp dem, de flesta frågor går att diskutera fram och tillbaks på. Många anser nog (samt mig själv) att man tittar mer på individ än på kön, men minns att vi människor omedvetet formas av samhället att tänka i olika banor, om man verkligen börjar tänka efter... vad finner man då? Det behöver såklart inte handla om en själv, är nog lättare att lyfta blicken och se sig om i samhället.
Kläder för tikar? hm..... 
kläder för hanhundar?
(I vilket fall, hundar ska inte behöva bära sådana kläder enl mig, det hör dock inte hit)
//A
En trött flock...
Elvira, vid tolvslaget på nyårsafton (oberörd)
att handla och uppträda på sådant sätt att det inte skadar eller motverkar SKK eller dess medlemsorganisation och att inte uttala sig nedsättande om enskild medlem...
Paragrafer från SKK:s grundregler, hämtat från www.skk.se
1:3
att handla och uppträda på sådant sätt att
det inte skadar eller motverkar SKK eller dess
medlemsorganisationer och att inte uttala
sig nedsättande om enskild medlem.
1:4
att i anslutning till prov, utställning eller
tävling inte agera på sådant sätt att det
påverkar andra hundars chanser till rättvis
bedömning och att inte heller uttala sig
nedsättande om andra hundar, funktionärer
eller deltagare.
Det låter helt självklart, vi vill såklart ha en trevlig attityd, men för den delen kunna ställa krav och hela tiden ha som mål att förbättra vår organisation. Det kan nog alla hålla med om, eller hur! Att hundmänniskor ligger tvåa (tätt följd av hästmänniskor) i listan av mobbare, utfrysare och skitsnackare (golfare ligger 1 etta) borde egentligen förvåna, man bryter tydligt mot grundreglerna SKK satt upp, dessutom, det förstår väll vem som helst med lite moral och karaktär att man inte som enskild medlem (eller medmänniska) har som uppgift att kasta sten på någon annan, är klagomålet grundat så kan man med gått samvete kontakta SKK:s juridiska avdelning.
Det här gör mig så matt, den negativa energi hundmänniskor har en förmåga att sprida omkring sig, på utställningar spelar det i princip ingen roll vilken ring man sätter sig ned vid innan man är djupt men ack så ofrivilligt insatt i just den rasens konflikter. Dett tisslar och tasslas om ditt och datt och människor smyger runt och snackar med varandra, oftast blir det grupperingar, vissa försöker desperat vara neutrala, vissa håller en låg nivå medan somliga skriker ut namn, hänger ut kennlar öppet och är mycket noga med att smutskasta ngn annans avel, val av avelstik. För att inte prata om vad stackars domare får utstå, det finns inget slut på eländet. Det är fruktansvärt. Har vi blivit så hemtama med detta att vi accepterar det, går in i rollen som gamar och livnär oss på andras olycka, dåliga beslut eller kringgående rykten.
Befogat eller inte, men det finns ingen mening i all denna smutskastning, inte i utställningar, inte på tävlingar eller kurser. Är det så pass allvarligt får man vända sig till rasklubben eller kennelklubben som i sin tur har tystnadsplikt tills personen i fråga faktist är DÖMD!
SKK borde verkligen satsa på att få en nolltollerans på dethär, och alla enskilda medlemmar (hundägare i allmänhet) bör ta sig en rejäl funderare. Är det värt att skriva i sin profil på facebook att Fru Andersson minsan inte hade någon inkallning på sin hund och vilken skandal detta verkligen är, för det är INTE första gången. För gör det någon nytta, mer än att andra blir irriterade på Fru Andersson och skriver kommentarer som oftast utvecklas till det mer negativa och tråkiga hållet. 
Naturligtvis förstår även jag att det inte är roligt med en lös hund, helst om man själv har en hund som gärna muckar lite gräl, men detta ska man isåfall ta med (Fru Andersson) privat, och gärna, istället för att ryta och banna , som alla hundägare vet INTE fungerar, kanske försöka hjälpa henne. Ge konkreta tips, erbjuda henne att komma på eran träning etc... För jag lovar att ingen VILL att ens hund springer fram till någon annan, trots att detta nog har hänt varenda människa som försöker träna sin hund att vara lös bland andra.
Detta var bara ett exempel, finns ingen riktig Fru Andersson, eller låt oss säga att det syftar på vem som helst, var som helst.
Blir riktigt ledsen, det känns oerhört tråkigt. Kan inte alla medlemmar som läser det här maila till SKK och be dem satsa på att få ett slut på all den mobbingen, kanske starta en grupp, inte vet jag, men något bör göras!
Att sätta sig ner och diskutera på ett vettigt sätt med någon kollega man litar på för få klarhet och vägledning och låta det stanna där, tycker jag inte är att snacka skit, men man bör ha i åtanke att så länge personen i fråga inte får göra sig hörd, försvara sig, förklara sin synvinkel på saker och ting så kan man inte komma fram till det yttersta svaret eller hur man nu ska uttrycka det, jag tror alla förstår hur jag menar dock...
Om jag själv gör ett snesteg och mot min moral, snackar skit så berätta gärna detta, upplys mig, för jag vill verkligen inte vara en del i detta.
(Är det påhopp att skriva om att man ogillar vissa offentliga tränares metoder)? 
Elvira och stubbträning förra våren ...
(hunden i bilden har inget med texten att göra ;)
//A
När inledningen är skriven påbörjas huvudtexten, där tas ytterst viktiga ämnen upp, som vilken kudde hundarna föredrar mest att ligga på eller hur många gånger jag kardat huskie just denna händelserika dag
Ibland är det svårt att veta hur man ska påbörja ett inlägg, man vill inte gå rakt på sak, även om sakerna nu är av mindre vikt. Det är som när man träffar bekanta och alltid pratar lite om vädret innan man går vidare med väsentliga ämnen. Fast jag brukar faktist inte prata om vädret, jag tror inte det, eventuellt gnäller jag lite över att det är halt å livsfarligt att gå ut med hund utan broddar (läs: gå ut med Puckodenco utan broddar).
När inledningen är skriven påbörjas huvudtexten, där tas ytterst viktiga ämnen upp, som vilken kudde hundarna föredrar mest att ligga på eller hur många gånger jag kardat huskie just denna händelserika dag. Det ena inlägget är intressantare än det andra.
Ofta har jag ambitioner att skriva ngt utvecklande om träning eller fortsätta på min klickerföljetång, men tiden räcker oftast inte för det, i princip varje dag är det dragträning och vi kör på ett ställe som ligger kring 2 mil utanför Gävle (varierar dock ngt), så först ska man packa hundarna i bilen, ta sig dit, packa ut all utrustning i form av skidor, selar, linor osv, sedan ska man söka pannlampan som man lagt någonstans i bilen (om det är mörkt ute), sela på hundarna, träna dem att inte hoppa ur bilen utan varsågod, allt som allt brukar nog förberedelserna innan själva dragturen ta 40-60 minuter, ibland bara 30 min om man är organiserad (händer sällan).
Allt som allt tar draget i genomsnitt 3 timmar/ dag kan jag tänka mig utan att ha gjort någon vetenskaplig uträkning. Det är bara en liten, liten del av hunderiet, så trots ambitioner så blir väll inte alla blogginlägg särskilt utvecklande, ber om ursäkt för det.
I går var det juridikkurs igen, nu är det bara två gånger kvar, på gymnasiet läste vi en juridikkurs, men det var ett tag sen som allt annat man läste på gymnasiet och nya regler har kommit till, dessutom minns man väll inte allt. Däremot minns jag att läraren påpekade att de flesta så kallade skyldigheterna/lagarna som hundägare har i själva verket bara är förordningar, exempelvis det här med koppeltvång, det är en förordning och kan inte grundas på någon lag. Vet inte hur det ser ut nu med den saken.
Hursomhelst, så bör varje uppfödare och gärna vanliga hundägare ha koll på SKK:s grundregler och annat som rör dem. Dels för att få mer skinn på näsan och dels för självkänslan/självförtroendet. Det är alltid bra att veta vad man sysslar med, och vara kunnig, dels för att kunna försvara sig vid eventuella påhopp, men även för att faktist följa lagar och regler och inte bli orolig för besök av diverse kennelkonsulenter etc...
Nog om det, nu gör vi iordning oss för ett veterinärbesök med Elvira... 
Ha en underbar dag i tidiga vårvintern //A
Lite vardag, små fröknar och vackra berguven...
Elvira ligger på buren och tittar på tv på morgonkvisten... 
hujja vad bra program, Elvira är ett fan av nrk... 
näij, det är ingen katt, det är en huskie... 
...med speciella vanor 
jo visst äre så...
///tekokerskan
Ty man kan inte ränna i skogen hela kvällen och hemma väntar mat och en mjuk säng ;)
Vi bestämmer oss att vänta till kvällen igen, innan selen träds på, månen är nämligen vacker och stor. Ja, jag vet inte om det var den sena timmen, vilt i skogen eller det runda klotet som ihärdigt vakar över de vidsträckta skogarna och kala fjäll. Jag vet inte, kanske en slags blandning, men gårdagens dragtur var det verkligen fart i trots tunga spår. Elvira återigen i fronten, hon klarar av det riktigt bra, lite bus i början, eller mer ett, vad gör ni där bakom egentligen, vill ni leka tafatt eller? Men strax blev linan raksträckt och förblev så, nåväl, några hundra meter innan vi var framme i bilen igen saktar alltid Elvira ner, detta för att hon inte vill åka hem, men då är Duni och Rimset destomer angelägna över att komma fram, ty man kan inte ränna i skogen hela kvällen och hemma väntar mat och en mjuk säng ;)
Idag har klor klippts och därmed godis delats ut, ungefär en godis för varje klo gör kloklippningen till om än inte ett RENT nöjje så iaf inte alls till något obehag. jag gör så att jag lägger hunden upp å ner mellan mina ben, sätter godis (torkad ungnötslever i detta fall) på hunden mage, så att hunden ser och blir medveten om det, sedan klipper jag en klo, varav ljudet utav kloklipparn fungerar som en klicker och en godis delas ut, man kan minska utdelningen av godis så småningom, men jag försöker bibehålla att ge dem så ofta som möjligt, även om det inte skulle vara några problem med att klippa en hel tass innan godis delas ut. Såhär har jag tränat Elvira sen hon var valp, då började jag såklart bara med att smeka tassen med klotången, samt klippa i luften. Det har därför aldrig varit obehagligt för henne.
Återigen ser man hur viktigt det är med förebyggande träning, samt grundträning. Jag vet inte om Duni har stått eller legat ner under kloklippning (antar det förstnämnda) men hon fann sig väl tillrätta med att ligga ner och ha godis på magen som hon glatt tuggade i sig allt eftersom klorna blev klippta.
Jag är även noga med att inte släppa iväg hundarna just när kloklippningen är färdig, då tar jag tillfället i akt för en mysstund, naturligtvis med en baktanke. För det första blir kloklippningen ännu mer positivt förstärkt, och att avsluta med masage, kardning på magen (Dunis favorit) eller kli i örat talar nog för sig självt, att det är bättre än att direkt avsluta när sista klon är klippt, då har hunden en förmåga att skynda sig att bli klar, det blir även mer stress och hunden far oftast upp från golvet med illfart. Det ultimata är att jag reser mig lugn när mysstunden är färdig och att hunden i fråga är så pass dåsig att den halvsovandes ligger kvar på platsen, belåten och tillfredställd!
(säga vad man vill om Cecar, men en sak håller jag med honom om, och det är att hundens energi ska vara det rätta innan man går vidare, nu tycker förståss jag att han felbedömmer energierna och deras språk titt som tätt, men det är jag det, tanken är den rätta iaf)
Hundar som inte litar fullt ut på sina ägare, sådana finns det måååånga av, inget att skämmas för, det handlar mest om att man gått på felaktiga råd, gjort så hunden vaktar sin zon för ägaren, i all välmening men det blir bara sååå fel. De hundarna kan ha svårt att ligga ner, känner sig hotade, osäkra och förbisedda. Då kan man visserligen träna detta separat, i sitt åtgärdningsprogram, men det bästa är att klippa hundens klor medan den står upp, naturligtvis med det godaste av godiset tillhanda ;)
//A
Vi vill bara berätta om vår bollycka, inge mer med det...
Igår hämtade vi paketet från konsumkrysset, det med den kvarglömda tennisbollen från Kiruna, och med den lilla bollen med det långa snöret. Vissa bollar är mer värdeladdade än andra och då måste man skicka efter dem om man glömt dem någonstans, så är det bara. Därför var det intensiv bollycka som spred sig hos var och en av den lilla flocken och deras ögon tindrade sådär vackert som ögon kan när det har med bollar att göra. Bollarna ligger nu på hatthyllan och tas naturligtvis bara fram vid speciella träningstillfällen eller vid lekutveckling samt stadgaträning!
/A
Happy valentine's day
tjuvjägare och vi i skogen....
Körde med tre hundar både idag och igår då spåren blivit så mjuka och behagliga så då är det inga problem. Elvira går solo längst fram (som ledarhund) då hon har den största drivkraften, som förhöjs av alla viltdofter och spår i området. Ser ofta tjuvjägare där och även på andra marker för den delen, lägger mig inte i deras affärer men tycker det är onödigt att mata rådjuren så mycket, överallt i skogarna hittar man hö/ensilage och annan mat till dem, mkt nära vägarna många gånger. Jag vill helst slippa rådjur, men ser oftast tiotal rådjur och oftast nån älg, alltid spår, på våra turer, ska dom inte upp till fjällen snart =p
Nåväl, Duni och Rimset gick bredvid varandra och de funkar bra för dem, jag har iof testat alla kombinationer (som man har en förmåga att göra) men det är detta som funkat bäst, då alla tre ska med.
Duni, är Elviras mamma som jag lånat från Chiliway's kennel för att få mer drag i tillvaron ;) Hon sköter sin uppgift bra och motiverar unga fröken Elvira till att bli en bättre och bättre draghund, framförallt mer fokuserad på sin upg! Rimset känner sig mycket trygg med henne trots att han kan vara osäker, dom sover tätt intill varandra vilket han inte kunnat göra med andra hundar. Det är även bra för Elvira att ha en äldre tik med bra språk som har saker att lära henne.
Förövrigt, var tanken att ställa på hundklubbens utställning här i Gävle men med tanke på att vinterpäls fälls så känns det helt onödigt, man blir alltid lika förvånad över allt vitt ull, vart kommer det ifrån? Plötsligt har man en mer eller mindre naken husky, pälsen finns istället på alla andra ställen, överallt, med betoning på ÖVERALLT, detta trots dagliga omgångar med kardan.
samma team, en annan dag..
/a
Nya böcker i bokhyllan
Jag har beställt nya böcker, igen. Blev mycket Svartberg denna gång. Ser framemot mycket och trevlig läsning, tankar och inspiration. Har redan börjat på listan till nästa beställning, har blandannat spanat in böcker om naturlig utfodring. Men böckerna som jag klickade hem denna gång är följande:
Träningsguide 1 kompletterar vår lydnadsbok Med sikte på 10:an, och riktar sig till förare som först och främst siktar på lydnadsklass I. Guiden hjälper föraren med att strukturera upp träningen av alla delar som ingår i momenten i klass I, och ger förslag på hur delarna kan länkas ihop till färdiga moment. Man får här också hjälp med att lära känna sin hund i allmänhet (genom ett individtest) och sin hunds intresse för olika belöningar i synnerhet (genom ett belöningstest). Även en guide för övergångarna mellan momenten och en efter-tävling-utvärdering ryms mellan pärmarna. Träningsguiden är utformad för enskilda hundägare, men lämpar sig väl som kursmaterial vid tävlingsinriktade lydnadskurser.
Träningsguiden är utformad för enskilda hundägare, men lämpar sig väl som kursmaterial vid tävlingsinriktade lydnadskurser.
Delträningsguider för klass II, III och elit
Länkningsguider för klass II, III och elit
Hjälp för att sätta mål i lydnadsträningen
Träningsutvärderingsmallar
Störningsträningsguide
Hjälp för att träna övergångar mellan momenten
Hjälp för att avslöja dina belöningsvanor
Tävlingsutvärderingsmall
Nu är den äntligen klar! Efter många års tänkande, kladdskrivande, renskrivande, sållande, omskrivande och mer tänkande finns nu TSB-modellen i bokform. Modellen, som fått sitt namn efter de tre roller som hundägaren kan ha gentemot sin hund - Trygghetsgivare, Samarbetspartner och den som Bestämmer - har Kenth använt under många år allt sedan den föddes under tidigt 90-tal. Många hundägare har kommit att uppskatta tankesättet, och utvecklat sitt hundägande genom den. Modellen har även blivit en central del av SBKs instruktörs- och lärarutbildningar.
Kapitlen i boken är:
- Inledning
- Trygghetsrollen
- Samarbetsrollen
- Bestämmanderollen
- Att få ihop det
- Relationen i praktiken
- Frågeformulär - hur är er relation?
- Referenser och tips för fördjupning
| Lär dig att vända hundens stress till trygghet, och vända störningar till fokus! Leslie McDevitts geniala "Släpp kontrollen lös!"-program har utformats för att kunna hjälpa problemhundar att slappna av, fokusera, och jobba tillförlitligt utan koppel i antingen stimulerande eller stressande situationer. Boken är särskilt lämplig för: * Hundar som är osäkra eller inte klarar av att jobba okopplade i närheten av andra hundar * Hundar som lätt låter sig distraheras eller har problem med att koncentrera sig * Hundar som är reaktiva eller lätt hetsar upp sig * Hundar som är ängsliga eller stressade och "stänger av" * Hundar som inte klarar av att kontrollera sina impulser när de är upphetsade Alla hundinstruktörer bör definitivt läsa denna bok! |
|
Resume av 2010
Jag vet inte vart jag ska börja, det har varit bloggtorka utan dess like, tiden att sätta sig ner och skriva ner något vettigt har inte hittats, och har tiden funnits så har jag varit sjuk och bedrövlig, att sitta och stirra in i en skärm då ger bara huvudvärk, men det skiter jag i nu ;). Nog om undanflykter, 2011 ska bli ett fantastiskt år som inte ska börjas med massa gnäll om ditt och datt.
Ska man börja med någon slags resumé över 2010? Bättre sent än aldrig kanske!
Året började med en ny medlem: Så länge jag kan minnas har Siberian husky alltid varit ett självklart val av ras och hundkörning, främst slädhundsstil en syssla/sport som ligger varmt om hjärtat. Tiden var inne och vi hade hittat en kennel som hade samma synsätt och värderingar om rasen som vi, så 2010 började glädjande med att vi fick hem vår efterlängtade Siberian husky tik, Chiliway’s Elara ”Elvira” från Chiliway’s kennel, tack för förtroendet till att få ta hand om denna underbara lilla huskytik. Elvira tränas i drag, lydnad och spår med klickerglädje, det är riktigt kul att arbeta med henne, vi sätter dock fokus på draget och hoppas få möjlighet att starta henne på dragprov en vacker dag! 
Elvira
Elvira med spetsade öron och några ur kullen
Maj: Elviras, ”Chiliway’s Elara” utställningsdebut ägde rum i Bjursås 30 maj, anordnare: SPHK Gävle/Dala. Hon deltog i valpklass 1, där hon placerade sig som bästa tikvalp och tävlade vidare i valpklass 2 där hon placerade sig som andra bästa tikvalp.” 1 pris, hp, andra bästa valp”. 
utställning i Bjursås
Fyra, Ringlets Nattsol debut i öppenklass viltspår samma helg resulterade i ett 1:pris. 
Fyra
Juli månad trädde i kraft och Fyra, Ringlets nattsol ställdes i Midnattsolsutställningen, öppenklass och tilldelades CK, CERT, CACIB, BIM.
Fyra poserar efter utställningen
Piteå Nationella utställning kom och gick, Fyra åkte hem med CERT och BIR i bagaget. 
Stolt ekipage med fina rosetter
Sommaren tog fart som den har en förmåga att göra. I slutet på Juli påbörjades Elviras barmarksträning, (de kalla dagarna), och vi längtade till vintern =) 
första dragträningen med Elvira dokumenterades
Med September månad påbörjades Uppfödarutbildningen - Genetik, och jag har nu hunnit läsa kurserna: genetik , anatomi och beteende. 
kursliteratur
Elvira ställdes även i rasspecialen i Bjursås där hon placerade sig som 3:e bästa tikvalp.
LP 1 Tjintelns Topas ”Tuva” vår första Curly, somnade in med huvudet i mitt knä,
vila i frid älskade vän 1998-03-12 + 2010-09-16 
Tuva, den hårlösa Curlien
Dec: Året slutade med Hundmässan och Elvira debuterade i Juniorklass där hon tilldelades 1:a pris typ och helhetsintryck: Mycket god!
”Feminint huvud, bra form och prop ögon och öron OK bra hals och överlinje svans OK bra kropp lite tunn enstomme platta fötter bak harmoniskt vinklad rör sig bra från sidan ganska löst fram tät päls”
Domare: Nina Karlsdotter .
Elvira i Älvsjö 
Ylva, Atti och Elvira i Stockholm 
Chiliway's:arna 
Nervös matte vet inte hur hon ska ställa upp lilla Elvira, stå still!
Elvira har testats att köras i spann de sista dagarna av året, gick bra tyckte jag, hon gick i led med bror Eris som var tålmodig med nykomlingen. 
Elvira vänjer sig vid de andra hundarna 
svårt att stå still för unghundarna vid pausen, Elvira med blåa selet 
suddig bild, men.... 
Har säkert glömt något, uppdaterar isåfall!
//A
Vargen - den jagade jägaren...
Jag var i valet och kvalet om jag skulle bege mig till Nordic Open i Åsarna, en draghundstävling i både nordiskt och slädhundsstil. Men med tanke på avståndet och att jag faktist var/är sjuk så beslutade jag mmig för att stanna hemma. Detta resulterade i att jag och huskiesarna Elvira och Duni istället begav oss till torget i stan till vargmanifestationen, en ynka skara människor stod upp för sin åsikt att stoppa vargjakten som startade igår. Vi missade när fotografen tog bild, annars hade Duni och Elvira gjort sig bra i det sammanhanget! Tyvärr kunde vi inte stanna så länge som jag hade velat.
Tog därefter med dem till naturkompaniet där en liten pojke (6-8) år kom fram och frågade om han fick hällsa på hundarna vilket han naturligtvis fick, han kunde hundar bra, satte sig ner och var lugn, alltid trevligt att träffa sådana barn, bra för hundarna! Klappa fick han och mer därtill, har man engång börjat klappa en huskie så vill do bara ha mer, han fick mjuka pussar och en Elvira som lade sig på rygg för att bli kliad på magen, tillslut hittade föräldrarna honom och påväg ut hörde jag honom säga att "en Siberian Husky, en sånn hund vill jag ha", en blivande rasentusiasm? Vem vet!
Innan staden gick vi föresten en liten promenad med grandisen Tellus och tillhörande matte Marja-Lena. Tellus tyckte först det var skumt och märkligt att jag kom med två hundar, och visste varken ut eller in, men genom att gå en lugn promenad med dem föll poletterna ner, Duni fick nosa igenom STOR grandis och Tellus blev trygg med Duni. Elvira, hon är som hon är, kan vara lite väl påflugen på stackars Tellus, pussa och hällsa för hela slanten, han är jhu bara såååå häftig tycker hon.
Jo, för er som undar vem Duni är, det är Elviras mamma, mer om det i ett senare inlägg, där jag även kommer göra en resume av 2010, samt skriva in Elviras kritik och resultat från Älvsjö (bättre sent än aldrig)!
Angående vargjakten, slakten på varg och varghatet i Sverige, jag tycker och jag insisterar ALLA att lyssna på Henrik Ekmans vinterprat i P1
Henrik Ekman är även författare till boken "Vargen - den jagade jägaren"
"– En fallen stjärna kastas för vargarna. Vargavinter hotar ekonomin. Spekulanternas vargflockar vädrar blod. Vargmetaforerna är evigt lockande – men varför är det en sån laddning runt just vargen? Om det vill jag tala i mitt program." /Ekman
Stoppa SVTs hunddokusåpa
SVTs hundprogram får kritik
SVT:s nya satsning "Huset fullt av hundar", får kritik. Upplägget i programmet, som börjar sändas i mars med Claudia Galli som programledare, är att de familjer som deltar blir tilldelade sex hemlösa hundar. Familjen tillbringar en vecka med hundarna som sedan röstas ut och skickas tillbaka till sina djurhem.
Läs hela artikeln i metro...
veterinärförbundets pressmeddelande ang programmet
"Veterinärförbundet välkomnar TV-program som handlar om omplacering av oönskade hundar, men tar avstånd från programupplägg som utsätter djuren för förnedring och stress. SVT bör i detta fall tänka om och ändra konceptet så att hundarna inte riskerar att fara illa, anser förbundets djurskyddskommitté." / SVF
Namninsamling mot programmet
Vad kan man annars göra? Titta inte på programmet, ge det inte tittarsiffror! Finns även grupper på facebook som propagerar emot detta program ---->
/ A
Rimset har haft en period när han inte velat gå in i buren i bilen, jag antar att det beror på att jag ibland har kastat in en godis i buren, vilket gjort att han börjar sheijpa mig på just detta...
Igår vandrade vi i skogen där vi passade på att träna lite apportering, sök, avlämnande av föremål och handtarget. Elvira gräver i princip aldrig ner föremålen mer, eller springer och lämnar det någonstans, efter massa träning, men det återstår mycket innan vi når det färdiga målet, som innebär en perfekt apportering och ett snyggt avlämnande i handen.
När hunden inte vill gå in i buren...
Rimset har haft en period när han inte velat gå in i buren i bilen, jag antar att det beror på att jag ibland har kastat in en godis i buren, vilket gjort att han börjar sheijpa mig på just detta, dvs, vägra gå in i buren om inte en godis kastas in. Igår tog jag tag i saken, satte in han i bilen, varav han INTE gick in i buren utan satte sig utanför i det lilla utrymmet som faktist finns där. Jag tog lugnt ut han igen för att ta in han i bilen, varav han upprepade sitt beteende, att vägra gå in i buren ca: 5 gånger och jag tog ut han ur bilen lika många gånger, utan att bli arg eller irriterad, tillslut vandrade han in i buren utan min påverkan och han fick sin belöning.
Detta är ett exempel på hur mycket mer man får ut av att hundarna bjuder på ett beteende frivilligt utan att man lockar. Eller i värsta fall tvingar. Dom lär sig ett mycket hållbarare beteende.
foto: Susanne Suomi (Chiliway's Elara, "Elvira")
Elvira
/// A
Min analys är att hon vill "dra ut på tiden"...
Nu är kameran laddad, ska försöka filma lite mer klick, trix, inlärning och tabbar ;) Vi har anmält oss till en klickerkurs via Canis, får se om vi kommer med. På tal om kurser så är det beteendekurs ikväll, en av kurserna från kennelklubbens uppfödarutbildning.
Dragträningen - Elvira drar bra tycker jag, tills hon upptäcker att vi börjar närma oss bilen igen, min analys är att hon vill "dra ut på tiden", jag måste kika om dom gjort färdigt elljusspåren, det spåret går runt så man vänder aldrig som vi måste göra i skogen, så får jag se hur det går.
Kanske märkt att vi fått twitter på bloggen, det senaste skrivet från twitter syns på bloggens "sidmeny", kunde vara kul tyckte jag!
Det var dagen uppdateringar!
vinterhällsningar / A och de fyrfota....
Elviras morgonpass på sin älskade kudde
Min första Kärlek...
Det börjar närma sig jul, eller juletid är det såklart redan, för snart 20år sedan vid denna tiden föddes min första kärlek. Jag var 8,5 år ungefär när familjens hund "Omga" fick fem duniga isbjörnar. På den tiden hade jag inte läst en endaste bok om Operant inlärning och klicker fanns inte i Sverige. Jag använde för det inte straff på Lola, däremot lockning. Nåväl, nog lyckades man lära henne ett och annat iaf.
Saknar dig min vän!
///Anna
Camabaros försöker vara moderna, vi har faktist en twitter åxå =)
... Vi Twittrar med namnet Camabaros
(sök oss, genom att skriva Camabaros, alltså)
DÄRFÖR, har vi en liten twitterknapp längst ner på alla inlägg, de som twittrar och vill länka ngt inlägg till sin twitter trycker på knappen, väldigt finurligt tycker vi.
ngn twitter ni tycker VI ska följa????
Annika_Lantz är redan givet ;) Hon är riktigt rolig...
TWITTER
Twitt twitt / Anna i ett snööööigt Gävle (tjooho)
Vi har fått en "GILLA" knapp =)
... bara för att...
(Ännu ett inlägg där val av kategori är tveksamt, kanske får fixa en ny, vad ska den heta? "Självbelåten" , "Egocentrisk", "Självupptagen", för anar att det blir jag som frenetiskt trycker på GILLA-knappen samt nickar belåtet till/om mina egna inlägg)
Kram på er ///A
I Gävle får man inte åka med hund i elljusspåren, eller jo, en dag i veckan, jämnställt och bra tänkt där Gävle;)
En dragtur idag, körde lite längre, men känner att jag behöver hitta skoterspår (i Gävle får man inte åka med hund i elljusspåren, eller jo, en dag i veckan, jämnställt och bra tänkt där Gävle;)
Vi trivs ändå bäst bland skoterspår!
ha det underbart bland snöflingorna // A
