Camabaros blogg

"The wavy-coated retriever is an important early retriever breed. The wavy-coat descends
from the St. John's Water Dog, which may have had long-haired dogs in its type. This breed is
credited with being ancestral to all retrievers, except the curly-coat, which was in development before
this breed from the island of Newfoundland
(the island part of the Canadian province of Newfoundland and Labrador) was imported to Britain. (The curly probably was crossed with this dog at some point, however).

The wavy-coat was developed when the word retriever described a function rather than a breed.
Any dog that picked up shot game could be a retriever. Collies, setters, pointers, land spaniels,
and water spaniels were all probably used as retrievers and cross-bred.
The St. John's Water dog just happened to be a very good retriever dog, and it
 became the ur dog from which all retrievers eventually were developed."

Vissa hundar får man rent ut av släpa in till veterinärstationen, vissa, men så är icket fallet för den långörade snapphanen av ras "podenco ibicenco", och jag undrar för mig själv om han är ensam eller om fler av hans sort snarare drar matte/husse in till stationen. DAGENS HÖJDPUNKT!!!!!!

Där inne finns såååå många underbara dofter, det finns utsiktsbord som är alldeles förträffliga (läs: undersökningsbord som råkat stå vid fönster)..... Det finns människor som försöker ge en frollic, detta bör man spotta ut tycker Rimset men dom kan ändå få en puss i ansiktet för dom är såå trevliga!

I väntrummet kan man sitta och spana på hundar som går in å ut, ibland finns det katter i små lådor. En veterinärstation har det bästa av allt helt enkelt.

men vad gjorde nu Rimset hos veterinären förutom överstående, jo, dom tog blodprov på honom, sen fick vi ett shampo för hans lilla tass som faktist börjat bli bättre

Vi har hunnit med att träna en massa, jag och Tuva har tagit oss an "RUTAN" igen, Rimset och jag försöker fixa det där med avlämnandet av apport (föremål), samt läggande under gång..... och inkallning med stående, sen slipar vi lite på vår utställningsstyle, den har gått ner sig lite och vi försöker bli lite mer showiga.

Husses kusin är här med fru och barn, kan ni tro om Rimset blir saalig, han bara ÄLSKAR barn, blir alldeles till sig och han är såå försiktig.... Diverse föräldrar blir lite skräckslagna när han kommer flygandes fram till barnet, men jag står lugnt och ser på för jag vet att han tvärstannar å försiktigt nosar utan att hoppa eller vällta omkull det minsta.

Nu ska jag försöka hitta lydnadtävlingar, samt viltspårsprov att anmäla hundarna till... önska mig lycka till ;) Föresten, om några dagar åker vi upp till Lappland, besöker även narvik (husses morfar bor där) och Lovvika. jag hoppas syster i Kiruna har tid att hjälpa mig å Rimset med massa viltspår.............

Tiden binds samman med alla band, de som binder ihop allt vi är...som gör oss till dem vi är...men som vi behöver släppa ibland, för att minnas varifrån vi kom. När alla storhelger, festivaler och hundtillställningar tar en paus.....Då när tiden släpps fri, då kommer tankarna som handlar om det som verkligen är.

Det går inte en dag utan att jag känner tacksamhet för att jag får ha Lillfrida i mitt liv. Hon kommer alltid vara min ledstjärna....I dag är hon 12,5 år och har viskat i mitt öra att hon snart vill återförenas med sina vänner på andra sidan regnbågsbron.

Vi har fortfarande tid kvar tillsammans, men aldrig någonsin är den tillräcklig....Jag vill bara säga tack, till den finaste jag vet.

Och i dag ska Lillfrida få välja vilka stigar vi ska gå....i dag ska allt handla om henne....För inget av det jag är hade varit, om hon inte hade funnits.

Tack...




/Veronica

Skönt väder, lagomt "svalt" -så som det brukar vara i Kiruna :) Stadspromm, och sedan korta träningspass på grusplan vid mattojärvi...för er som inte vet, idrottsplats nära ett elljusspår. Kanske 8 minuters promm från oss, vi bor mitt i centrum (onödigt vetande...).

Några pojkar som spelade fotboll några tiotals meter från oss, några förbipasserande människor och en och annan vovve som störning.

Keron
Fritt följd, alla tempon, vändningar på stället, backa, steg åt sidan. Inkallning med ställande och läggande samt platsliggning. Lite ofokuserat kunde jag uppleva det som, men väldigt motiverad. Har ju tagit bort kampen som belöning eftersom Keron har så mycket "go" i sig ändå...en omställning för honom att fokusera på ett lugnare sätt. Intressant....

Lillfrida
Fritt följd i alla tänkbara tempon och vändningar, har ju för länge sedan slutat tävla med henne så vi är inte så supernoga med detaljer. Hon får dock INTE sätta sig vid min sida, vilket fortfarande sitter i ryggmärgen på henne att göra...Hon har dåliga bakben, så jag säger "stå" för att hjälpa henne att hålla ändan från marken! Apporterade i diverse konstelationer och gjorde "rutan" mot en madrass (som de använder i friidrottsträningen), hon galopperade mot den, stannade henne dock innan så inga idrottsmän behöver bli upprörda.

Och sedan tränade vi lite amatörfreestyle: backa (vilket hon blivit så duktig på -tycker jag) tiotal meter, slalom (genom mina ben medan jag prommar) och buga(stanna i det läget till annat kommando). Vi hade SKOJJ!!! :)

Fyra
Vi har igentligen inte tränat lydnad, men har ändå tränat grunderna med kontakt och att följa vid sidan. Så vi tränade det vi kunde, ville inte börja med något nytt eftersom det var störningar runtomkring. Fritt följd, lade till kommandot nu -korta, korta sträckor och position vid sidan. Även en platsliggning och "sittande i grupp", som det så vackert heter.

Jätteduktig tjej, trots störningarna...Ingen tanke på det runt omkring, bra kontakt. Men det är ju verkligen "pupp-stadiet" :)


Bild på Lillfrida & Keron, tiden innan Fyra fanns...



/Veronica