Vindruvor till hunden

Vindruvor har aldrig klassats som någon delikatess av de fyrtassade hyenorna som stryker omkring runt mina knubbiga, orakade ben, därför blev jag något paff då jag upptäckte vindruveklasen på golvet, när jag höjde blicken en aning kunde jag se fyra små ögon som förvånat stirrade på mig " vaad gör dessa vindruvor på gååålveet VA"?  

Förvisso är jag inte fullt så lättlurad som hundarna (bovarna) tycks tro om mig, å andra sidan gör jag ingen stor affär av det hela, så jag tar upp vindruvorna för att lägga tillbaks dem i fruktkorgen bland äpplen och bananer, jag undrar varför dom valde just vindruvorna då äpplen brukar vara MYCKET mer populära. 

Med ens minns jag att jag tidigare på dagen gett vindruvor till råttorna, detta uppmärksammades av hundarna, dom uppmärksammar allt jag ger råttorna och aldrig blir dom så svartsjuka då råttorna får något dom inte får. Naturligtvis var det därför just vindruvorna blev dagens byte, som en slags rättvis förespråkning och en antydan över hur viktigt det är med jämnlikhet i djurvärden, får den ena ska den andra ha, faktist!!!! 

Att vindruvor inte är en frukt som någonsin har tjuvits tidigare och aldrig tagits emot då det bjudits på dessa gröna, saftiga små läckerbitar tycks vara bortglömt.... för att VERKLIGEN demostrera har en liten, liten tugga tagits från varje vindruva, en tugga som passar väl in i Rimsets små framtänder (även kallad gnagartänder). På samma sätt som han provsmakar potatis, morötter och liknande.... 

Därför var det inte svårt att lista ut vem som gnagit, Tuva var nog inte oskyldig hon heller, men hon har en förmåga att svälja helt,,,, som retriever ofta har..... 

Ett trevligt alternativ till Vindruvor är hundmat sa jag och slängde ut mat på golvet för en sökstund för de missnöjda tjuvarna......

 

Kommentarer

Dela gärna din åsikt eller lämna ett tassavtryck, alla kommentarer kommer besvaras här på bloggen!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0